1805-1881 British Samuel Palmer Galleries English painter, draughtsman and etcher. Palmer was a key figure of English Romantic painting who represented, at least in his early work, its pastoral, intuitive and nostalgic aspects at their most intense. He is widely described as a visionary and linked with his friend and mentor William Blake, though he stood at an almost opposite extreme in his commitment to landscape and his innocent approach to its imagery. He had none of Blake irony or complexity and was inspired by a passionate love of nature that found its philosophical dimension in unquestioning Neo-Platonism.  Related Paintings of Samuel Palmer :. | The Lonely Tower | The Sleeping Shepherd | Storm and Wreck on the Cornish Coast | The Village of Papigno on the Nar,between Terni and thte Falls | The Comet of 1858,as Seen from the Heights of Dartmoor |
Related Artists:
Antoine louis barye
French Romantic Sculptor and Painter, ca.1795-1875, He was a French sculptor most famous for his work as an animalier. Born in Paris, Barye began his career as a goldsmith, like many sculptors of the Romantic Period. After studying under sculptor Francois-Joseph Bosio and painter Baron Antoine-Jean Gros he was in 1818 admitted to the Ecole des Beaux Arts. But it was not until 1823, while working for Fauconnier, the goldsmith, that he discovered his true predilection from watching the wild beasts in the Jardin des Plantes, making vigorous studies of them in pencil drawings comparable to those of Delacroix, then modelling them in sculpture on a large or small scale. In 1831 he exhibited his "Tiger devouring a Crocodile", and in 1832 had mastered a style of his own in the "Lion and Snake." Thenceforward Barye, though engaged in a perpetual struggle with want, exhibited year after year these studies of animals--admirable groups which reveal him as inspired by a spirit of true romance and a feeling for the beauty of the antique, as in "Theseus and the Minotaur" (1847), "Lapitha and Centaur" (1848),
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
Mulhaupt, Frederick John
American, 1871-1938